Idag har jag mött mina nya elever! 

Elever från alla världens länder! Elever med alla tänkbara bakgrunder! Att gå runt på vår skola idag var som en ”jorden-runt-resa”! 

I mitt nya sammanhang är jag en auktoritet på ett annat sätt än jag upplevde mig vara på grundskolan eller gymnasiet.  Jag har också en större makt över dessa människors totala vardag och livskvalitet då mina beslut kan påverka hela deras ekonomiska situation. Därför är det av yttersta vikt att jag bygger mina beslut på min starka grundtro på alla människors lika värde och alla människors vilja och förmåga att lyckas och att jag är rätt och vis i mina beslut!

Jag har idag utmanats i vad det innebär att arbeta med hela människan! 

I mitt arbete på grundskolan och på gymnasiet fick vi ofta resonera om var gränsen för vårt ansvar gick! Var vi verkligen ansvariga för om eleverna hade ätit frukost eller inte? Var det verkligen vårt ansvar att lösa en konflikt som uppstått på fritiden? Ja så har jag resonerat med all rätt och det är mycket viktiga frågor att ta ställning till i skolan.

Idag har jag insett att jag på mitt kontor behöver ha en korg med leksaker. Mina elever är nämligen föräldrar och det betyder att mina beslut om deras situation får en omedelbar effekt på deras barns tillvaro. Vilket ansvar! Så viktigt att jag vet var jag har min värdegrund innan jag fattar beslut!

Att sitta med en småbarnsmamma och förklara att hon först måste bli så hel som det är möjligt efter krigsupplevelser innan det är meningsfullt att studera…  Att sitta med en pappa och förklara att hans barn kommer ha större förutsättningar att lyckas om han lär sig att kommunicera på svenska för att kunna vara delaktig i sina barns skolgång, deras fotbollsträning, deras yrkesval etc…  Att tala om för en 20-årig tjej att hon har alla möjligheter att bli sjuksköterska även om hon bara varit här i ett par år och att vi ska göra allt som står i vår makt för att hon ska lyckas… Att möta någon som uttrycker att hen har misslyckats ända sedan hen börjat grundskolan och att få hen att våga tro att det går att lyckas om vi bara hjälps åt att tro att det går och försöker hitta hens rätta uppgift i tillvaron…

Jag hoppas att jag och mina medarbetare ska vara ”openminded” så att vi vågar vara rättvisa d.v.s. handla rätt och vist för varje enskild individ. Om vi lyckas att möta våra elever med en tro på deras vilja och förmåga att lyckas så tror jag att de sprider det vidare till sina barn och om deras barn möts av lärare och skolledare som tror på deras förmåga och vilja att lyckas så kommer de att tro på sina föräldrars förmåga att lyckas i en många gånger helt ny värld…och om alla medarbetare möts av en skolledare som tror på deras vilja och förmåga att lyckas….och om alla som arbetar i skolan möts av en utbildningsminister som tror på deras vilja och förmåga att lyckas…

Då kommer vi få en bättre placering på den så ofattbart viktiga PISA-listan utan betyg i ordning och reda och med ett mycket mer långsiktigt resultat! Ett resultat för Hela människan i Hela världen!

Önskar er alla en fortsatt bra vecka och hoppas att ni som möter barn läser Körlingsord med tips om hur man kan ta emot elever efter sommaren!

Elsemarie