Många gånger kan skolans arbete liknas vid brandkårens utryckningar! Man blir inkallad snabbt för att ”släcka bränder” Brandkåren har ju dock börjat arbeta förebyggande och det är meningen att vi i skolan också ska göra det. Inte minst när det gäller Elevhälsoarbetet.

Ni som har följt min blogg vet att vi på vår skola har gått från ett mer splittrat arbete till att få ihop elevhälsans alla delar så att vi har en stödjande elevhälsofunktion men också en funktion som arbetar med vårt huvuduppdrag: utbildning och undervisning.

I januari 2013 tog jag med mig specialpedagog och speciallärare för att under två dagar ”få ihop gruppen” och se över vilka rutiner vi behövde för att ge våra elever de bästa förutsättningarna att lyckas utifrån sin förmåga. Det arbetet resulterade i de tydliga rutiner som jag har beskrivit i mina tidigare bloggar om elevhälsan. Det handlade om så konkreta saker som att få till blanketter, få till en tydlig ”rutinlista” som lärarna kunde följa och lägga fast grunderna för ett årshjul.

I höstas åkte jag en dag tillsammans med elevhälsans ”andra ben” – det stödjande benet – för att planera det främjande hälsoarbetet. Även då var min programledare som är speciallärare och naturligtvis specialpedagogen med. Dessa två är nyckelpersoner i vår organisation eftersom de är länkarna emellan alla olika grupper som blir runt eleverna på en stor skola. Visst går mycket av deras tid åt till möten men vi upplever att det å andra sidan innebär att färre människor behövs vid varje möte eftersom vi har dessa ”länkar”.

Under ”höstdagen” resonerade vi en hel del om vad det innebär att arbeta främjande! För ett par år sedan hade skolledningen tillsammans med elevhälsoteamet haft en heldag med Petri Partanen. Han gav oss mycket att tänka på och nu var det dags för oss att ta tag i dessa tankar. 

När dagen var slut hade vi delat upp oss i två grupper. En som skulle arbeta med mentorsutbildning och en som skulle arbeta med ett lektionspaket för värdegrundsutbildningar. 

Vi har på vår skola 2 skolsköterskor (nej inte på heltid men två personer) och två kuratorer (samma sak här – inte på heltid men två personer) och det var bra för då fick vi med dessa kompetenser i båda grupperna. Så fick specialläraren vara med i en grupp och specialpedagog i en grupp. Vår SYV fick vara med i gruppen som arbetade med mentorsutbildning.

Detta arbete har nu lett till att vi inför nästa läsår kommer att ha en mentorsutbildning för våra mentorer som ska ta emot nya ettor. Utbildningen ligger vid två tillfällen – ett i slutet av våren och ett i terminsstart inannan eleverna kommit i höst – och de är på 4 timmar vardera. Alltså en signal till alla om att detta är en viktig verksamhet som vi i skolledningen vill lägga tid på.

Gruppen har arbetat fram ett material som innehåller lektion av SYV om hur en studieplan ser ut och fungerar, vilka kurser som ger meritpoäng och vilka som är behörighetskurser, hur våra rutiner ska se ut för prövningar, hur information om högskola och universitet går till etc. etc. Kuratorerna kommer att ha en kortare utbildning i ”det svåra samtalet” och de kommer berätta om vad som är mentors uppgift när det gäller svåra situationer och när mentor ska lämna över till andra professioner. De kommer också att berätta om sekretesslagar och anmälningsplikt. Det är inte så att vi tror att våra lärare är helt ovetande om ovanstående men vi tror att det är bra att man vart tredje år får en uppdatering när man ska möta nya ettor. Vi tror att det här är ett sätt att arbeta främjande.

Specialpedagogen kommer tillsammans med speciallärarna att berätta om hur rutinerna ser ut när en elev behöver få stöd och hur det går till om en elev behöver få en utredning. De kommer också berätta om de viktigaste sakerna att tänka på så att du som lärare får med dig alla elever. Tex. kan det handla om hur elever som har en diagnos ska bemötas av dig som mentor för att ha störst möjligheter att lyckas i skolan.

Skolsköterskan kommer att berätta om hur hälsosamtalet går till, om hens och kurators tystnadsplikt som skiljer sig från övrigas och om hur hen kan hjälpa till med remisser och kontakter med andra vårdinrättningar. Hen kommer också att berätta hur man går tillväga om man misstänker att en elev använder droger.

När vi har genomfört detta arbete betyder det att vi inom tre år har låtit all personal få ta del av denna ”undervisning” och vi tror också att det här ska ge en ökad förståelse mellan de grupper av personal som finns runt våra elever och det tror jag är en framgångsfaktor!

Den andra gruppen har påbörjat ett arbete runt ”lektionspaket” i värdegrundsfrågor. 

Vi är mycket väl medvetna om att dessa frågor ska finnas med i alla kurser och ämnen men vi har också en upplevelse av att detta inte låter sig göras bara för att det står i styrdokumenten. En del lärare har också uttryckt att man vill ha hjälp med dessa ibland svåra frågor. 

Vår plan är att våra elever ska ha fått med sig mellan 6 och 9 lektioner när de lämnar oss efter tre år. Dessa lektioner ska genomföras på klassråd men de kan ha föregåtts av att hela skolan har sett en film eller att man har haft besök av någon föreläsare eller att man gjort något studiebesök, men det ska inte sluta med det utan man ska sedan ta upp de viktiga frågorna på ett klassråd. Lektionerna kommer att ta upp frågor som sex- och samlevnad, religionsfrihet, kulturella skillnader, normativt bemötande, jämställdhetsfrågor ur alla perspektiv, kost och hälsa, sociala medier, likabehandlingsfrågor etc. etc. 

För att detta ska fungera tror vi att vi behöver utmana våra lärare att själva fundera över dessa frågor på djupet. Av den anledningen har vi i elevhälsoteamet lagt mycket tid på att resonera om dessa så viktiga frågor. Vi har ”vi har stött och blött”, kommit med argument och motargument, utmanat varandra och sedan kommit tillbaka och sagt: ”Det där som du sa det var klokt” eller ”Det där som du sa har jag funderat på men jag håller inte med dig”

Vi tror att det först är när du vågar utmana dig själv och fundera över vilka konsekvenser ditt ställningstagande får i din egen vardag som du på allvar kan bemöta eleverna och deras funderingar. Ibland kan det vara så att du som lärare har ett professionellt ställningstagande men även för lärare råder ju åsiktsfrihet. Om du aldrig har funderat över denna problematik kommer du lättare att hamna i konflikt mellan dig som den ”fria männskan” och dig som den professionella läraren. Om vi i skolledningen inte vågar konfrontera att detta ibland kan vara en konflikt kommer vi att hamna i svårigheter förr eller senare. Vi kan kalla det för att ”lägga fisken på disken” dvs. våga se de svårigheter som finns så blir de inte hotfulla! 

Jag som rektor har under min tid i skolan (25 år) många gånger upplevt att lärare viker för de svåra ämnena just för att man inte utmanat sig själv. Det betyder inte att man har ett svar på alla svåra frågor men man har vågat ställa frågan: Vilka konsekvenser får mitt ställningstagande eller mitt undvikande av ställningstagande? När du är trygg i detta kan du också våga möta dem som är av en annan mening och det är då vi på allvar kan prata om värdegrund i skolan. Värdegrund är inget som man skriver ner i en plan och ställer i en bokhylla; Värdegrunden lever man!

Vi har t.ex. pratat om att tillsammans på skolan se en film som heter ”Innan snön faller” som ni kan läsa mer om här En mycket bra film som tar fram problematiken runt hedersrelaterat våld på ett intressant sätt och med en vinkling utifrån de enorma svårigheter som både tjejer och killar ställs inför om de lever i en familj där detta är tradition. 

Vi har pratat om att kunna ha besök från olika politiska ledare och att dessa besök sedan ska kunna följas upp på klassrådslektionen osv. Här är det bara fantasin och tiden som sätter gränser. Varje klass har klassråd 45 minuter varje vecka och vid 4-6 tillfällen per läsår har vi alltså tänkt att man ska ta upp aktuella frågor utifrån vårt värdegrundsarbete och vårt trygghetsarbete. Det kommer att vara olika teman för olika årskurser så att vi har en ”röd tråd” genom elevens tre år hos oss.

Det som vi tycker är bra med den här modellen är att alla lärare får möjlighet att ”klara av” dessa ibland så svåra ämnen när man inte måste hitta materialet själv. 

Vi tycker också att det finns en poäng att skolledningen står bakom arbetet så att vi vet att vi faktiskt har en gemensam värdegrund som vi arbetar efter på skolan. Det ska inte handla om vilken enskild lärare du har utan faktiskt vad skolan står för! 

Därför är det också bra att elevhälsoteamet har tagit fram materialet då det många gånger handlar om frågor som kan vara svåra att hantera och där man kan behöva vara medveten om vad som kan hända efter att man samtalat. Ibland har vi en tendens att vara lite ”naiva” och i vår iver att ta upp svåra frågor sätter vi igång processer som vi inte vet vart de tar vägen” Det här har många gånger elevhälsoteamet koll på och de kan också vara behjälpliga med mer material och fördjupningslitteratur om det behövs.

Ja förhoppningsvis kan vi om ett år utvärdera våra första staplande steg för att nå ett främjande arbete och för att få elevhälsoarbetet att inte bara agera ”brandkår” utan kunna vara en del av skolans vardag. Vi är inte där än men vi har börjat att ta oss framåt!

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: det viktigaste för att få detta arbete att fungera och få elevhälsoarbetet att bli precis den stödjande funktion som våra elever behöver måste du som rektor prioritera det! Jag lovar att du inte kommer att ångra dig! Glöm inte att det som är bra för våra elever som behöver allra mest stöd är bra för alla! En framgångsfaktor alltså!

Vill du läsa mer om elevhälsoarbetet så har du en länk till Skolverket och styrdokumenten  här

Önskar er alla en riktigt bra vecka! Nästa blogg kommer att handla om skolans styrning och min syn på det!

Hoppas ni vill fortsätta läsa!

Elsemarie